Jotunheimen 2007, del 1





Sent omsider kommer här en liten reseskildring från årets fjällvandring. Det var sjätte året i rad som jag tillsammans med ett par kompisar vandrade i fjällen, men första gången i Norge och Jotunheimen. Bilderna ligger uppe sedan tidigare, men här är årets gäng.
Dag 1: Till Norge i en röd Toyota
Efter research av förbindelserna till Jotunheimen visade det sig att lämpligaste valet var att köra bil. Med tåg/buss skulle vi vara tvugna att övernatta någonstans på vägen till Jotunheimen vilket inte kändes lockande. Följaktligen var det Toves gamla röda trotjänare som fick äran att föra mig, Tove, Tomas och Sandra västerut från Stockholm en solig augustimorgon. Åsa anslöt från annat håll och var därmed utlämnad åt de bristfälliga kommunikationerna.
Efter att ha följt först E20 och sedan E18 svängde vi av de stora vägarna strax efter Karlstad där vi valde väg 61 norrut. I Arvika gjorde vi paus för att traditionsenligt inhandla första kvällens middag.
Alla andra måltider är noggrant förberedda och ransonerade, men första kvällen brukar vi lyxa till det med färsk (och tung) mat eftersom det egentligen är den enda måltiden man har möjlighet att göra det. Följaktligen inhandlades potatis, fläskfilé, halloumi, bearnaisesås, färska champinjoner samt tomat och gurka innan färden fortsatte norrut.
Klockan hade hunnit passera 15-slaget innan vi passerade riksgränsen strax norr om Charlottenberg och de norska vägarna (i kombination med omvägar rekommenderade av Google Maps) gjorde att vi passerade Fagerness först strax efter klockan 19. Efter Fagerness blev vyerna alltmer storslagna i takt med att vägen klättrade uppåt. Strax befann vi oss i högfjällsnatur och runt klockan 20 anlände vi slutligen till utgångspunkten för vår vandring: Valdresflya Vandrerhjem.
Åsa hade anlänt med buss till Gjendesheim (som ligger lite längre norrut) tidigare under kvällen så Tove och Tomas körde vidare för att hämta upp henne medan jag och Sandra påbörjade inventering och omfördelning av packningen inför avfärden. Målet var att komma iväg redan samma kväll och tillaga en sen middag ute i det fria (även om vi bara skulle hinna någon kilometer).
Vädret var föga upplyftande. Vid ankomst till Valdresflya var det mulet, men god sikt, men medan vi väntade in transporten från Gjendesheim blev vädret allt sämre. Tunga moln drog in och små droppar började falla. Men det skulle komma att bli mycket värre.
Åsa, Tomas och Tove anlände i bilen från Gjendesheim. Eftersom Valdresflya Vandrehjem ligger beläget över trädgränsen hade de passat på att ta vandringsstavar i närheten av Gjendesheim (utanför gränsen till nationalparken). Hej-kramarana kramades, packningen packades, bilen parkerades och regnkläderna åkte på.
Vid 21:30 sa vi hej då till Valdresflya och tågade västerut. Skymningen var i antågande och planen var att uppsöka första bästa lägerplats för att så snabbt som möjligt få upp tälten och tillaga vår lyxmiddag.
Regn och mörker har en förmåga att sätta käppar i hjulet och på annat sätt göra tillvaron lite mindre angenäm. Planenligt hittade vi en lämplig lägerplats strax bredvid en liten bäck efter bara en dryg halvtimmes promenad och eftersom solen (trots molnens tjocka beslöjning) gjorde det tydligt att den tänkte sticka vidare västerut påbörjades middagssysslorna i all hast.
Tälten restes och potäterna kokades, men så här i efterhand kan man se vissa brister i valet av mat. Kokt potatis har många förtjänster (och vid tidigare års lyxmiddagar i bättre väder har potäterna gjort succé) men i mörjer, kyla, regn och blåst utgör den väl tilltagna koktiden ett rejält irritationsmoment. I synnerhet som förhållandena blivit så dåliga att våra annars så pålitliga Trangia-kök med gasbrännare gång efter annan slocknade i den starka vinden.
I ett alltmer kompakt mörker intogs slutligen den tilltänka lyxmiddagen i all hast. Fläskfilén blev inte genomstekt, potatisen var kanske en smula krispig och halloumin hann kallna något för mycket. Skitsamma. Vi var hungriga och blöta trots civilisationens omedelbara närhet. Middagen slank ner och det gjorde även vi i våra sovsäckar.
Läs vidare om dag två.
test



oktober 23rd, 2007 at 00:46
[…] Det här är den fjärde delen i berättelsen om vÃ¥r fjällvandring i Jotunheimen. Börja gärna med första delen. […]