Jotunheimen 2007, del 2
Det här är andra delen om vår fjällvandring i Jotunheimen. Börja gärna med att läsa första delen.
Dag 2: Mardrömsnatten och ett svårt beslut
Redan under natten upptäckte jag ett växande problem med väta. Mitt Hilleberg Nallo (tältet) är min kanske käraste ägodel och har utan att ens bli slitet deltagit under sju fjällvandringar. Tältet har en enastående förmåga att stå emot vind trots att det är lätt både till vikten och att slå upp.
En av få brister är dock att yttertältet vid stark sidvind kan lägga sig emot innertältet och i kombination med regn kan detta göra att fukt transporteras in i innertältet. Min analys innifrån sovsäcken (lätt påverkad av min trötthet) var att vätan som trängde in i innertältet vid min sida berodde på just detta.
Vidare följde min trötta analys att detta inte kunde ge “sÃ¥ mycket” väta och att varje handling som inbegrep att jag lämnade sovsäcken bara skulle släppa in mer fukt i tältet.
Vid 8-tiden på morgonen hade det ljusnat och det började stå allt mer klart att min analys av läget hade vissa brister. Det hade trängt in så mycket vatten att sovsäckarna börjat bli blöta på allvar.
Vädret utanför var ruskigt och om det inte vore för att vatten uppenbarligen trängde in i tältet i en oacceptabel omfattning hade det kunnat vara ett bra val att tillbringa resten av dagen i tältet. Situationen krävde dock en närmare granskning och jag krängde på mig ytterkläder och kängor och begav mig ut i rusket.
Det visade sig att vädret försett vår boning med en angränsande pool. Tältet stod till en tredjedel förankrat i en visserligen lite, men ack så blöt vattenpöl. Det ihållande regnet hade helt enkelt förvandlat vår torra och gemytliga lägerplats till sumpmark och att ligga stilla för att vänta på bättre väder var därför inte ett möjligt val.
Belägenheten meddelades de övriga äventyrarna och beslut fattades att avfärd skulle ske direkt efter vår havregrynsgrötsfrukost.
Nu blev det dock allvar på riktigt. Trangia-köken är oerhört tillförlitliga och aldrig tidigare (jag har trots allt varit till fjälls en hel del) har jag varit med om att vi haft problem att tända dem. Vädret denna morgon visade sig dock vara en jämbördig mostståndare.
Efter att ha misslyckats med att tända köken utomhus bestämde vi oss för att riva innertältet i Tomas tält och istället tillaga frukosten under hans skyddande tak. Vi brukar ha med oss rikligt med elddon och så även i år.
Tändare är att föredra framför tändstickor eftersom tändare faktiskt fungerar bra även i väta. Det är bara gnistan som behövs och den kan man frambringa även om tändaren är blöt. Ju blötare tändaren är desto mer kraft krävs dock för att slå fram gnistan och denna morgon visade det sig faktiskt att det var svårt att få fram ens en enstaka gnista.
Våra nedkylda händer fick allt svårare att frammana den nödvändiga friktionen och när vi dessutom sumpat en av två medhavda tändsticksaskar började vi faktiskt på allvar misstänka att det inte skulle bli någon varm frukost. Situationen började faktiskt på allvar kännas obehaglig. Det går an att vara blöt så länge man kan laga sig varm mat - men om vädret är så dålig att man inte ens kan få liv i köken - ja då är det faktiskt farligt.
Vi bestämde därför att vi skulle vända tillbaka till Valdresflya och invänta bättre väder där istället för ute i vildmarken. Ett nesligt nederlag (första gången vi tvingas retirera) men va fan, vädret var faktiskt förjävligt.
När beslutet väl var fattat lyckades jag såklart få liv i köket och den varma gröten i kombination med hägrande stugvärme gjorde oss alla på bättre humör. Ända tills jag märkte att poolen som mitt tält förärats (som alltså inte var tältet vi lagade frukost i) hade utvecklats till något större.
Jokken hade stigit över alla breddar och mitt tält stod nu till en tredjedel förankrat (fortfarande stabilt som attan) i en forsande fjällbäck. Snabbt som ögat rev vi lägret och begav oss tillbaka Valdresflya.
Efter blott 15 timmar i det fria (och om vädret bara varit bättre hade vi egentligen aldrig varit utom synhåll) var vi tillbaka vid utgångspunkten. Genomblöta, men trots allt rätt glada, tog vi in på vandrarhemmet. Med vetenskaplig noggrannhet torkades varje ägodel och efter våfflor och kortspel började tillvaron åter kännas helt okej.
